Vallonturistens sommarminne

Kenneth Drougge (2003)

Under en vallonsk släktodyssé till Norrbotten gör vi en avstickare till Söderfors i norra Uppland, mitt i Dalälvens mynning.

Snart trehundra år har gått sedan släktens anfäder först kom till den här vackra bruksorten och släktförgreningar har varit trakten trogen sedan dess. Det är tillika fascinerande att järn- och ståltillverkningen har pågått i Söderfors under hela denna tid. Mot slutet av 1600-talet anlades järnbruket här med specialitet att smida skeppsankare till den svenska örlogsflottan. Släkten Grill ägde bruket till 1907 då Stora Kopparbergs Bergslags AB tog över, och idag heter det Erasteel Kloster AB med fransk ägare.

Det gamla ankarbruket är sedan 1985 Sveriges största byggnadsminne och utgör alltså det till ytan största historiska bruksområdet i landet. De snörräta bruksgatorna med vitmenade smedsbostäder från mitten av 1700-talet, numera attraktiva privatbostäder, ger en ordnad och strikt karaktär till samhället. På den gamla kyrkogården som användes från 1696 till 1916 vilar säkerligen släktens gamla anfäder. Det är dock inte många gravstenar som står kvar där längre. En av bruksgatorna mynnar i den vackra kyrkan i nyklassisk stil. Vid dopfunten hänger två mycket kända porträtt av Martin Luther och hans hustru. ”Underligt, det är verkligen ovanligt att man ser dessa målningar i en kyrka. Jag har ju sett originalen på Nationalmuseum i Stockholm! Det brukar ju vara gamla prostar som hänger på kyrkväggarna annars.” En liten informationstavla invid förklarar att porträtten faktiskt tillhör Söderfors församling men att originalen förvaras på Nationalmuseum. Brukspatronen Claes Grill lär ha förvärvat dessa porträtt och donerat till församlingen. Dyrgriparna kan naturligtvis inte hänga fritt i en öppen kyrka utan har ersatts med kopior.

Bruksgata i Söderfors
Martin Luther
Martin Luther
Katharina von Bora

När vallonättlingen bekänner sitt ursprung i Turistbyrån dröjer det inte länge förrän hembygdsguiden Gunnar Tolander kommer cyklande för att förevisa ortens magnifika sevärdheter. Hembygdsföreningen i Söderfors har bl a restaurerat Gammelgården, belägen vid
smedjorna, till en smedsbostad som den såg ut i slutet av 1700-talet. Det är en speciell känsla att så här påtagligt komma nära förfädernas boendemiljö och försöka föreställa sig deras levnadsvillkor. Den aktiva föreningen organiserar regelbundet guidade bruksvandringar under sommaren.

Smedbostad 1700-tal Söderfors 2
Smedbostäder 1700-tal

Den Lilla Ankarsmedjan finns bevarad och underhålls av Hembygdsföreningen. Där visas även bildspelet Järnarvet. (Arbetsmiljöverket skulle säkert ha ett och annat att påtala om den tidens bullriga, varma, sotiga och ohälsosamma arbetsmiljö.)

Lilla Ankarsmedjan

År 1728 kom Peter Drougge och hans hustru Lisken med sin barnrika familj till Söderfors. De slog sig ner från ett kringflyttande liv som hammarsmed vid ett flertal värmländska bruk. Fyra av sönerna till Peter Drougge blev hammarsmeder i Söderfors. Efter ”Druggmoderns”, Lisken, död beslöt sig år 1765 fyra av barnbarnens familjer att flytta norrut, till Meldersteins bruk i Råneå socken, men flera blev bygden trogen och den sista personen med efternamnet Drougge i Söderfors avled under 1990-talet. Här har också namnstavningen ”ou” behållits.

Druggmoder Lisken Hansdotter
Druggmoder Lisken Hansdotter

Konstnären Per Hilleström målade under slutet av 1700-talet en situationsbild från Smedjan i Söderfors, där brukspatronen visar runt i smedjan för några högreståndsgäster. En kopia av målningen hänger idag i den Lilla Ankarsmedjan. Hammarsmederna, smältarna och
kolpojkarna och är i fullt arbete med allehanda uppgifter. Färgerna av eld och glöd ger en fascinerande dramatik i stämningen. Det är lite kittlande att tänka sig att någon av våra förfäder stod förebild för den målningen. Även denna hänger numera på Nationalmuseum.

Söderfors Ankarsmedja. 
Målningar av Pehr Hilleström (1782)
Söderfors Ankarsmedja.
Målningar av Pehr Hilleström (1782)

I hembygdsföreningens dokumentation återfinner man fotografier från 1800- och 1900-talens bruksmiljö och namn av tydlig vallonbörd t ex Douhan och Drougge. Jörgen Fryxells utmärkta artikelserie om släkten Drougge/Drugge i Vallonättlingen 2002, nr 1-3, har även ett
avsnitt om Söderfors bruk. Ett besök i Söderfors är väl värd. Där finns mycket kvar att upptäcka av historia, kultur och natur vid kommande somrars vallonturism.